blogg

”Förstår hon mig förstår jag henne” – Det som en lärare behöver

2012.10.30-we01Gästbloggare: Helle Jensen

Lite om arbetet i den danska föreningen Børns Livskundskab (Barns Livskunskap).

Titeln ovan är ett citat från en artikel i en dansk tidning där en tioårig pojke blir tillfrågat vad en bra lärare är. På ett väldigt precist sätt lyckas han sätta ord på något av det som verkligen betyder något. När den samma frågan ställs i vetenskapliga sammanhang beskrivs en bra lärare med kvaliteter som empati, intresse, likvärdighet och respekt som möjliggör att man blommar upp i klassrummet. Det ökar elevernas möjlighet att lära.

Inlärning av matematik, språk och annat är beroende av att dessa kvaliteter finns. Det sätt som vi bemöter varandra och tillsammans skapar en trygg och kreativ gemenskap, är fullständigt avgörande för utveckling och inlärning. Och det är verkligen betydelsefullt att de blivande lärarna greppar just detta. I föreningen Børns Livskundskab har vi under de senaste 4 åren varit involverade i ett forsknings- och utvecklingsprojekt. Tillsammans med en av de stora lärarhögskolorna i Danmark, fem kringliggande grundskolor och Danmarks Pedagogiske Universitet har vi arbetat för att ge utvecklingen av just dessa kvaliteter ett större utrymme och en mer central plats i lärarutbildningen.

Det rör sig om att utveckla lärarstudenternas relationskompetens och därmed deras förmåga att vara närvarande, uppmärksamma och empatiska i kontakten med barn, föräldrar, kollegor och samarbetspartners. Det har visat sig vara ett nytt område i lärarutbildningen att så praktiskt och konkret ta tag i dessa områden på det sätt som vi har gjort. Det är ett nytt sätt att lyfta in paradigmskiftet i utvecklingspsykologin hela vägen in i klassrummet. Paradigmskiftet innehåller en gedigen kunskap om att utveckling sker i relationen mellan människor och för att det ska definieras som en relation måste det finnas en människa på båda sidor om relationen. Med det menas att läraren inte längre enbart ska framträda via sin roll eller få auktoritet genom sin roll. Han eller hon måste på plats utveckla en gedigen yrkespersonlig auktoritet, där det är människan med en god professionell kunskap som skapar kontakten och därmed grunden för inlärning och utveckling.

Det är krävande för den enstaka lärarstudenten eller läraren att göra detta skifte. Men det är helt nödvändigt för att inte lärarens mindre medvetna tanke- och beteendemönster ska ställa sig i vägen för hans eller hennes möjlighet att realisera sitt yrkesmässiga engagemang och sin potential i relationen till andra.

Barn är beroende av vuxna som förmår att möta dem med empati, intresse, närvaro och uppmärksamhet. Och det är viktigt att de professionella får upp ögonen för att det inte handlar om att sätta etiketter på barnen och deras föräldrar i svåra situationer och exempelvis omtala dem som dysfunktionella, egocentriska, bortskämda eller liknande. Istället handlar det om att se sina egna möjligheter för att ändra på kontakten i relationen så att den blir mer konstruktiv och fruktbar. Även om det förknippas med hårt arbete att titta på sig själv och ta vara på den egna eventuella osäkerheten och sårbarheten, så ger det också en enastående möjlighet för att gå från en offerposition till en handlingsposition. Handling gör det till exempel möjligt att ta sig ur den obehagliga känslan av avmakt, som jag hört så många lärare beskriva som alldeles för välbekant i olika situationer i deras arbetsliv.

Utvecklingen av relationskompetens innebär därför också att säkra yrkespersonlig auktoritet hos den professionella. Som beskrivit i Empati, det som håller samman världen och i Närvaro och empati i pedagogiskt arbete, har vår arbetsform varit att återskapa balansen mellan inåtvänd och utåtvänd uppmärksamhet. Många människor är idag så jäktade och så styrda av krav och input utifrån, att de har förlorat kontakten med deras egna inre resurser och inre kompass. När det handlar om att återetablera kontakten med oss själva, till kroppen, andningen, hjärtat, medvetandet och kreativiteten kan vi dra lärdom från gamla meditationstekniker som kan hjälpa oss till förnyad kontakt med dessa naturliga och medfödda kompetenser. En del av vårt arbete handlar därför inte om att lära någonting nytt, men om att återupptäcka någonting som vi alla kunde från början – men då var vi inte medvetna om det. Det gör en skillnad att vi kan använda detta medvetet som en möjlighet att hålla balansen och kontakten till oss själva och andra i en jäktig och utåtriktad vardag.

Av den anledningen har man genom projektet kontinuerligt gjort övningar, kroppsliga såväl som stilla inre övningar, övningar två och två med massage och rörelse, som alla har haft syftet att styrka den enskildes närvaro, uppmärksamhet, empati och sinne för gemenskapen. Parallellt med detta har vi arbetat mycket målriktat med dialogen och med individens möjlighet att lära sig att uttrycka sig så precist och autentiskt som möjligt i en given situation. Exempelvis när det gäller konflikthantering är det oerhört viktigt att den vuxna har förmågan att visa barnen hur man kan ta till vara sin egen integritet utan att gå över andras gränser och hur konflikter kan lösas genom dialog istället för maktkamp, som barn tyvärr alldeles för ofta upplever sig vara en del av eller vittne till.

Projektet på lärarhögskolan har inte publicerat några forskningsresultat än, men så här långt finns det tecken på att studenterna i projektet har blivit bättre på att leda klassen och på att skapa en bra inlärnings- och utvecklingsmiljö. De har också fått en god insikt i sin egen del när det går bra eller mindre bra i klassrummet. Det är väldigt betydelsefullt att de har en känsla för detta eftersom det ger ett mycket större handlingsutrymme än om man har inställningen att det är de andra som måste ändra på sig för att en given situation ska bli bättre.
Resultaten från arbetet på lärarhögskolan och från det kortvarigare arbetet med flera olika färdigutbildade lärare och pedagoger använder vi i en nystartad internationell utbildning i ”Relationskompens, närvaro, uppmärksamhet och empati”, som startar i Tyskland just nu. Du kan läsa mer om utbildningen på www.trainingempathy.com och om föreningen Børns Livskundskabs övriga projekt på www.bornslivskundskab.dk

Av Helle Jensen

 

Kort om vår gästbloggare Helle Jensen

Helle Jensen är ordförande för föreningens Børns Livskundskab i Danmark. Helle är psykolog och familjeterapeut, undervisar och handleder i relationskompetens och familjeterapi. Fabricius Resurs gästas av Helle Jensen som kommer ge ut 2 böcker på vårt förlag i år. Hon är medförfattare till Empati, det som håller samman världen (2015) och författare till den kommande utgivningen Närvaro och empati i pedagogiskt arbete. Tillsammans med familjeterapeuten och grundaren av FamilyLab, Jesper Juul, har hon även skrivit boken Relationskompetens i pedagogernas värld (2003). Helle Jensen är en av flera spännande författare och personer som kommer gästa vår blogg.

Taggar: , , , , , , , , , , ,

Lämna en kommentar